På ögonkliniken med en ny diktsamling

Polskt motiv. Foto: Astrid Nydahl

Nedsänkt i en Bacchus-bassäng med

timjankvistar som bokmärken

minns han tillbaka på resorna och

älskogsnätterna – han ser lammen

hoppa ett och ett över minimala hinder

och det vattnas redan i munnen

av längtan och hunger

 

Han insuper doften av druvor och vätska,

bläddrar ännu en gång i de gamla volymerna

Han hoppas att allt ska skrivas på nytt

Det som förlösts ur kvinnans sköte är

hans eviga följeslagare; familjebanden,

men också dikterna och drömmarna

Åldrad går han till vila just där

 

Mitt emot honom, vid bassängens kant

sitter en broder, redan trött om morgonen

Han väntar på läkarens skalpell och oroas

Dikterna väger han i handen

Ler mot dem, välkomnar dem, som

vore de gamla bekanta och fränder

Han är bekant med typen

 

I väntrummets tickande minuter

läser han, som vore han på väg ner i

samma Bacchus-bassäng. Väntande,

ivrigt läsande molnen och fågelsträcken

Bussen tar honom hem, ett paraply

har skyddat honom, också nu

mot de polska höstregnen

 

Till Kaj Svensson den 14 oktober 2013 efter läsningen av Regn över Kraków