Inferno eller bara pjoskighet?

Ekenabben vid Hammarsjön

Gårdagskväll blev den värsta hittills, trots ett lätt överdoserat kodeinintag. Nätterna kan bara jämnas ut till något sömnliknande om jag fyller på med en Atarax. Ack ja, när jag nu på förmiddagen satt nere på Ekenabben vid Hammarsjön och drack morgonkaffe undrade jag om detta är ett äkta inferno eller bara min gamla vanliga pjoskighet. Men det tröstade mig att ha mail från en av mina läsare, en läkare i Göteborg som försäkrade mig att smärtan är äkta. Och dessutom fick jag en tid för MR-undersökning (magnetkamera - MRT magnetic resonans tomografi) redan på fredag, den 6 september, på grund av ett återbud. Det lönade sig att spela rollen som missnöjd patient. 6 september är trots allt en hel månad tidigare än vad jag först erbjöds. Läsaren/läkaren påpekade för mig att sex veckors väntetid vid diskbråck är orimlig. Jag går genom dagarna och nätterna med en förvissning om att han dessutom har rätt när han skriver att alla diskbråck förr eller senare läker.