"Det är snarare regel än undantag att Nobelpriset i litteratur väcker politiska invändningar. Så har det varit länge. Under mina få år i denna sammanslutning har jag först fått uppleva hur Akademien brännmärktes som en vänsterförsamling för att den givit priset till författare som Elfriede Jelinek, Doris Lessing och Harold Pinter, en kritik som sedan vändes i sin motsats när vi gav det till Mario Vargas Llosa, en uttalad liberal. (Och förra året gick det att notera klander som gick ut på att pristagaren var för lite politisk.)"Läs hela hans text här. Man borde ha den uppe varje år. Den fungerar som en viktig påminnelse om vad det är vi har att göra med och vad vi kunde diskutera. Jag blev redan igår klar över att de alltför snabba och spekulativa kommentarerna istället rörde sig på ytan och i samförstånd med kvällstidningsrubrikerna. Eftertanke är ett ledord i de flesta situationer. Också när det gäller litterära utmärkelser på den här nivån.
Existens. Samhälle. Läsning. "Det som förgör Europa är fegheten, den moraliska fegheten, oförmågan att försvara sig, samt den uppenbara moraliska dypöl som kontinenten inte förmått ta sig ur alltsedan Auschwitz." Imre Kertész i Den sista tillflykten (översatt av Ervin Rosenberg)
lördag 13 oktober 2012
Peter Englunds kommentar
Svenska Akademiens ständige sekreterare ger nu sin kommentar till diskussionerna om årets litteraturpristagare:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.