Den som läser Expressen vet sedan några dagar att Anna Wahlgren inom kort ger ut en bok som svar på dottern Felicia Feldts Felicia försvann. De som inte läser Expressen och inget vet kan med fördel läsa oktober månads krönika på Wahlgrens hemsida. Kröniketexten återfinns i boken, som jag haft förmånen att få läsa. Det inledande citatet, kallat FF:"Fisk, 1976" är hämtat ur Felicia Feldts bok, resten är en liten bit av Anna Wahlgrens svar. När boken släpps kommer jag att återkomma till den. Ur krönikan saxar jag denna bit (men jag råder er att läsa hela):
I Sanning eller konsekvens, min nya bok som utkommer den 15 oktober (förlag AWAB), besvarar jag alla frågor som uppkommit i samband med min dotters bok Felicia försvann, punkt för punkt.
Jag
har skrivit en bok som är ledsen och trött, men också heligt förbannad.
Jag har gråtit floder sedan jag fick detta spjut av hat i hjärtat,
mammahjärtat, det mest ömtåliga, men jag berättar allt.
Sedan får folk tycka vad de vill, det kan jag inte påverka. Men jag kan balansera.
Ur Sanning eller konsekvens:
FF: ”Fisk, 1976”
”Äntligen. Min födelsedag.” Hur länge har FF legat vaken och väntat? Nu kommer de! Mamman
och alla syskonen kommer in med tårta – familjens egen tårta, förstås.
Den med chokladglasyr, nonstop och tända ljus. Kakan är tung och blöt,
det är en sockerkaka utan fyllning eller bakpulver. Det ska vara så,
säger mamman. I familjen finns också något som heter mobbingdagen. Den
har mamman uppfunnit. Mobbingen inträffar dagen före födelsedagen. Igår
var det alltså FF:s tur att bli mobbad. Hon fick jobba särskilt mycket.
Hon skurade köksgolvet, alla köksluckor och så rengjorde hon spisen och
ugnen. Sedan var det dags att göra rent i badrummet. Hennes syskon
kallade henne olika öknamn (slav, tråkmåns) och beordrade henne att göra
deras jobb också. På mobbingdagen är allt sådant tillåtet, säger
mamman. På kvällen fick FF inte sitta vid middagsbordet tillsammans med
de andra (det tillhör också mobbingritualen) utan på rummet. Och maten
hon fick var, eller ja, mat och mat. FF fick ett kokt fiskhuvud till
middag. Kallt. Men det gjorde ingenting. För i dag är det FF:s
födelsedag. Och hon får presenten hon önskat sig och fina teckningar av
alla sina syskon. Hon har blivit nio år.
Spårsökning
Kokt, kallt fiskhuvud?
Ännu värre.
Rå abborre!
Hel och ren, direkt från sjön (Gastsjön, Jämtland).
Idén var Felicias.
Fiskaren densamma.
Barnet som skulle fylla nio var inte Felicia utan den av småsystrarna som fyller år på sommaren.
Stränga mamma ingrep när ”maten” skulle serveras:
”Det måste gå att äta!”
Storasyster Felicia fick bakläxa, fnissade och försvarade sig:
”Det var i alla fall ingen mört!”
Hur sjukt är inte detta! Stackars barn.
SvaraRadera@Kenneth Karlsson:
SvaraRaderaFörstod du riktigt att texten under "Spårsökning" är Anna Wahlgrens replik på citatet ur FF:s bok "Felicia försvann"?
Mycket möjligt att det skulle vara "på skoj". Uppfattar inte mottagaren det så så är det ändock inte roligt. Det bör man ha koll på som mamma och inte låta barnen "mobba" sina syskon.
SvaraRadera@Frida Sjöqvist
SvaraRaderaDet är inte ett direkt citat ur dotterns bok som Wahlgren citerar utan en egen omskrivning av Feldts text. Du trodde väl inte att Felicia Feldt tilltalade sej själv med FF i sin bok?
@Anonym: Jag råkar ha läst båda böckerna. Omskrivningen är inte direkt en omfattande sådan.
SvaraRaderaJag tycker att diskussionen kring AW, oavsett media, är riktigt förvirrrad och osaklig. Ingen vet riktigt vad de talar om.