söndag 23 september 2012

Ervin Lázár: Koltrasten och pojken

Mina äldsta barn är födda på 1970-talet, mina yngsta på 1980-talet. Det svåraste som fanns åren 1973-1979 var att finna nya barnböcker. Det stod mig upp i halsen att se böcker som hette ”Jag har två mammor” eller ”Min mamma är fabriksarbetare”.

Den vänsterpolitiska infallsvinkeln kvävde glädjen och fantasin. Allt skulle vara lärorikt och utvecklande. Begrep man det inte förr, så skulle man som femåring förstå vad bög och lesbisk var, dessutom gärna ha insikter om vad fabriksarbetare gjorde (överkursen var väl Sven Wernströms bok om Jesus som proletär agitator).

(Uppdatering: läs Karl Malghults kommentar till denna bloggpost. Jag tror att han har alldeles rätt och att det är jag som blandar ihop tidsepokerna - däremot är jag alldeles säker på det jag skriver om Wernström)

Tack och lov fanns klassikerna. Vi har läst sönder de flesta, kväll efter kväll, med alla de sex barnen. Och i arv går de nu till alla barnbarnen. Vid sidan av klassikerna fanns Astrid Lindgren. Hon finns - tack och lov - alltjämt hos oss i hyllorna.

Om man vill ha en ny barnbok att läsa för barnen eller barnbarnen vill jag rekommendera en som är skriven av den ungerska författaren Ervin Lázár och översatt till svenska av Krisztina Widengård och Ove Berglund. Den heter Koltrasten och pojken (Brända böcker förlag) och Widengård har på ett ytterst förtjänstfullt sätt illustrerat den med mustigt färgrika bilder.

Vem var då denna Ervin Lázár? Barnboksförfattare alltså, levde åren 1936-2006. Han har utgivit ett antal böcker för vuxna, men är mest känd för sina många barnböcker.

Koltrasten och pojken kan sägas vara en klassisk berättelse om vad som sker när man tar för stor hänsyn till det yttre. Koltrasten vill nämligen inte vara svart. Han förstår inte att svart kan vara så många och så olika, vackra färger. Det han gör får honom – nästan – att mista en potentiell vän. Men man finner på råd.

Jag skulle inte tveka att högläsa denna lilla pärla för mina barnbarn som är i åldrarna 3 – 6 år. Det är nog en bra åldersgrupp. Mina lite äldre barnbarn skulle säga: ”Det fattar vi väl morfar” och fnysa lite lillgammalt. Men som sagt: de yngre skulle älska den.

Sedan tidigare finns 19 sagor översatta till svenska av Ervin Lázár i boken "Ljugmusen", 1987. Översättningen gjordes av Inger Edelfeldt och André Takács med granskning av Gábor Harrer. Inger Edelfeldt har illustrerat boken. Ervin Lázár var nominerad till Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2007. Så här presenteras han på en ungersk litteratursida:

Ervin Lázár (b. 1936) is a writer best known for his wonderful children’s books - popular among children and adults alike -, even though he is the author of several ’adult’ works as well, among them Csillagmajor (A Little Town of Miracles), a "haunting example of folk surrealism and the Central European counterpart of magical realism" according to translator Judith Sollosy. A whole generation of Hungarian children have been raised on Lázár's unforgettable characters, his idiosyncratic style, deep humanity and loving humour.

Lázár's works have been translated into several languages. Most recently, French parents have had the chance to enchant their children and themselves with his Four-Squared Round Forest, published in French by the Swiss publisher Joie de lire in 2005 under the title Dom do dom, translated by Joelle Dufeuilly. This is not the first book by Lázár in French: a selection of his works had previously been published by Harmattan (Le mulot menteur, 2001), and the Swiss publisher is planning to publish all of his works.

2 kommentarer:

  1. Du kanske redan har läst eller känner till boken, men en humoristisk sammanställning över 1970-talets proggböcker kom ut häromåret:

    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=918604723X


    Däremot undrar jag om du inte går några årtionden före din tid när du skriver "Begrep man det inte förr, så skulle man som femåring [runt år 1980] förstå vad bög och lesbisk var": Homosexuella teman förekom just inte i de 1970-talsböckerna jag fick växa upp med och fanns i skolbiblioteken, däremot "vanliga" heterosexuella samlagsskildringar (mamma-pappa gör barn osv). Homosexualitet var väl snarare ett icke-ämne innan AIDS, det som finns med i barnböckerna har väl kommit först efter millennieskiftet.


    Astrid Lindgren skrev för övrigt ett mycket starkt inlägg om frihet för barnboksförfattare under den här tiden (1970) som tål att citeras än idag:
    http://www.djungeltrumman.se/kulturarbete/post/30121


    "Frihet önskar jag dig och alla andra barnboksförfattare, den frihet som en vuxenförfattare självklart har, att skriva om vad han vill hur han vill. Vill du skriva en skakande bok för barn om hur svårt och omöjligt det är att vara människa i vår värld, så ska du ha rätt att göra det. Vill du skriva om rasförtryck och klasskamp, så ska du ha rätt att göra det. Och om du bara vill skriva en dikt om en blommande ö i skärgårdens famn, så ska du faktiskt ha rätt att göra det utan att nödvändigtvis behöva tänka: Vad finns det nu för ord som rimmar på lortvatten och oljeutsläpp? Kort sagt: Frihet! Ty utan frihet slokar diktens blomma var den än växer."

    SvaraRadera
  2. Tack Karl

    Du har säkert rätt i att jag blandar samman tidssjoken.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.