 |
| Svanarna, de som alltid finns i bukten vid Tosteberga, tillsammans med årets små grå dunbollar. Foto: Astrid Nydahl. |
Tack och lov fick jag vistas i tystnaden den här helgen. Igår vandrade jag runt i Tosteberga hamn, hälsade på stammisarna i husbilarna (de är än så länge bara en handfull), glodde ut över havet, följde en svalas flykt, drack en kopp kaffe och åt en croissant.
 |
| Foto: Astrid Nydahl. |
Idag söndag fick jag tystnad och gemenskap i Knopparp, en mycket liten by på Linderödsåsens topp, där en elvaåring firades. Han spelade fiol för oss. På bara ett enda läsår i svensk skola har den här ryske pojken lärt sig tala en mycket god svenska. Så har han också de allra bästa lärare utanför skolan i sin mamma och min äldste, rysktalande, son.
Vi summerade: en fin helg med just den frid som måste finnas där, minst ett par gånger i veckan, för att vi inte ska gå sönder.
 |
| Foto: Astrid Nydahl |
De sista raderna känner jag djupt inom mig. Jag som hade alldeles för mycket jobb över mig från slutet av mars till mitten av maj har nu börjat landa. Hela söndagen gick jag och kände just detta. Hur jag kunde tänka tankar till slut. Till och med låta bli att tänka alls.
SvaraRaderaMen den sista bilden, den är väl ändå några veckor gammal? Jag som ska åka till Skåne om några dagar skulle önska att det vore just raps och äppelblom, det vackraste som finns, men jag tror att om det fortfarande finns någon syren kvar får jag vara nöjd.
Kanske pioner? Möjligen fläder?
Som en god bekant sa en gång: Invandrarpojkar som alltid måste vara bra, bättre, bäst.
SvaraRaderaFörövrigt ser han inte sin mamma ens som en skugga av en språklärare. Skolan och låtsaspappan bär ansvar för det mesta av pojkens svenska :)
Anna, den nedre bilden togs på Ivön 14 maj, helt riktigt!Välkommen hem på besök till Skåne, ta gärna med dig en smula saudade!
SvaraRaderaLida, å nog är grabben språkligt väldigt influerad av dig. Vi sa igår när vi körde hem att han talar svenska lika vackert som du! Tack för en fin stund i det gröna.