Vågorna varma.

Landön i lördags. Foto: Astrid Nydahl

Vaknade med två ord i huvudet: Vågorna varma. Varför? Det är ju tvärtom en extrem kyla jag möter varje dag, en kyla som ingenting med klimatet har att göra, en kyla som är kalkylerad politisk cynism. Gårdagens franska "dokumentär" i svensk tv är ett praktexempel på denna cynism. Legitim och skarp kritik av islamismen som våldsrörelse blandas samman med uttalat nazistiska organisationers lika våldsromantiska hatpropaganda. Islamkritiker länkas på ett försåtligt sätt samman med ungerska nationalsocialister, som befinner sig ett steg längre ner i avgrunden än Jobbik och Ungerska gardet, och som gjort det till sin livsuppgift att terrorisera och misshandla romer. Tommy Robinssons islamfientliga EDL i Luton (en organisation som alltid bär Israels flagga i sina demonstrationer och som en av sina huvudparoller har "Black and White Unite") framställs som vore de överens med hårdföra tyska nazister. Är avsikten att man till slut varken ska veta ut eller in? Filmer som är komponerade som just propaganda sänds som dokumentärer. Ingen i ansvarig ställning på SvT skulle väl komma på tanken att köpa in en film där man blandade samman intellektuellt redbara vänsterorganisationer med Baader-Meinhof eller AFA. På andra sidan det politiska spektret går det däremot bra. Jag är ingen anhängare av politiskt våld, inte heller av gatupöbel. Jag är starkt kritisk också mot brittiska EDL och deras sätt att hantera offentliga platser, men jag anser ändå att man måste skilja det ena från det andra. Om man däremot har en politisk agenda där det anses legitimt att sätta nazistämpel i pannan på var och en som förhåller sig kritisk till de totalitära ideologierna - oavsett om det gäller stalinism, fascism, nationalism, nationalsocialism eller islamism - så måste jag också markera. Det är oacceptabelt att låta sig svepas med av den politiska godhetsvåg som nu drar fram över vårt land. Samtiden är sannerligen inte god. Vågorna varma? Nej rakt tvärtom, iskalla, som allt vi vävs in i dessa dagar. Breivik är inte ensam i sin sjuka övertygelse om våldets välgörande effekter, han har likasinnade överallt, och oavsett vilken ideologi de maskerar sina massmord med blir effekten densamma. Terror och hat. Våld och ond bråd död.