Vid vattnet. I tystnaden.

Jag går där nu igen genom den låglänta terrängen och jag undrar om jag ska sjunka till anklar eller knän.

Jag ser vattnet strömma emot mig, det stora vattnet som går från bäck till hav. Jag är tyst när jag möter det.

Jag är tyst när det överöser mig. Ur tystnaden växer det skri som kallas språk.

Foto: Ulrika W.