Kan man begära mer?

Ny vecka, nya lösningar. På fredag, som veckans final, börjar jag åter med cellgifter och ljusbehandling parallellt, för både den psoriasis som finns utvändigt och den vidriga baksidan, kroniska inflammationer i lederna, som heter artrit. Men idag är det bara tisdag och jag har gjort mig redo för det som väntar. Sex veckor behövs med denna behandling innan man ens kan ana en effekt, fungerar den inte (nu heller) så väntar det riktigt tunga artilleriet, med biologiska läkemedel (där man bokstavligt talat agerar laboratoriemus, eftersom allt ännu är på experimentstadiet).

Nytt nummer av TLS från London med intressanta essäer, krönikor och recensioner, och två tegelstenar med essäer, reportage och memoarer av Christopher Hitchens. Den läsningen lär ta sin tid. Och så kommer det förstås annat också.

Det finns inte fog för något hopp, varken om den egna hälsan eller om annat som just nu händer i min intimsfär, men också hopplösheten måste man fylla med meningsbärande motkrafter. Jag gör det så här.