Det man en gång tappat är för alltid förlorat. Så är det ju. Har man tappat sitt självförtroende är det ingen mening att man går ut bland människorna för att finna det.
Camus skrev: ”Frid vore att älska i tysthet. Men så finns samvetet och personen; vi måste tala. Att älska blir ett helvete.”
Om man tar Camus på orden som man gör med de döda, så måste man förstå innebörden. Den som tappat sitt självförtroende kan inte älska. Att älska är livsfarligt, det kräver inte bara ett språk, det kräver motsatsen till tystnad. Vem förmår det?
Istappsfoton av Anders Wikström, Finland i mars 2011.
Var gång en trång känsla kommer över en
SvaraRaderaskall man förvandla den till en vid.
(Edith Södergran)
Tack Gabrielle, det var starka ord, jag tar dem med mig på färden.
SvaraRaderaOK, då vet jag. Även om jag inte förstår varför man skulle bli illa berörd... men om tycke och smak osv.
SvaraRaderaHmm... råkade lämna en kommentar på fel inlägg. Sorry.
SvaraRaderaHar lagt in kommentaren i förra inlägget också.