Man går förstås in på ett café som också är ett antikvariat, man vet att boken man läser inte får röjas, men så gör man det ändå...och boken är skriven av Mikael Jalving och handlar om vårt arma land, Svea rike, det land som bestämde sig redan 1945, för att aldrig tala om det som var konfliktfylld eller komplicerat.
Ja, jag sitter där, i bokcaféet och läser. Om en veckas tid ska jag berätta för er om Jalvings bok, den som handlar om tystnadens rike, Sverige.
Det är natt nu. De släcker och stänger. Går till sängs medan onsdagen redan ylar utanför fönstret, det är en svinkall vinternatt och allt jag kan göra är att läsa.
Bild: Ulrika W, Hangö, februari 2011.
I min bokhylla står "Ugglan"
SvaraRadera(det första bandet är från 1904),
och det är en njutning att slå i den,
för där talas ännu klarspråk.
Malou, tänk om i kunde komma tillbaka till en epok där man talade klarspråk. Vi lever nu i mumlarnas och de tystas kultur - den kan eka förfärligt tom.
SvaraRaderaVilket fint bokcafé..:-) Tänk att sitta där med en kopp fika, en bok, och en god samtalspartner, som också tål tystnaden.
SvaraRaderaJust så Kenneth, jag vet dessutom att jag kan komma dit och vara välkommen när som helst. Kaffe, gamla hus och böcker är en alldeles särskild sorts kombination.
SvaraRadera