För en tid sedan publicerades en annan viktig bok
för albaner på svenska. Det handlar om boken "Skanderbegs ättlingar",
skriven av Thomas Nydahl. Med denna publikation fortsätter Nydahl den svenska
studietraditionen om den albanska frågan. Många känner till den passion som
akademikern Johann Erich Thunmann hade för tvåhundratrettio år sedan för det
albanska språket och albanernas roll som ursprungsbefolkning på den Illyriska
halvön. Vid den tiden föreläste Thunman på universitet I Halles i Tyskland, där
han med säkerhet försvarade resultaten av sitt forskningsarbete.
"Skanderbegs ättlingar" är en krönika
skriven med kärlek till albaner i Albanien, Kosovo och Sverige.
Man blir förvånad när man förstår orsakerna som
drev en tjugoårig svensk att bli så passionerat kär i lilla Albanien i västra Sydosteuropa.
Hur blev det möjligt för en nordisk pojke att se albansk kommunism som ett
möjligt alternativ vid den tiden? Var det som hände denna statsmodell senare
det som gjorde honom så besviken att det tvingade honom att för evigt glömma både
Albaniens Arbetarparti och dess kommunism?
 |
Ullmar Qvick var en mycket viktig person för arbetet med Skanderbegs ättlingar. Här samtalar han med Kosovas första demokratisk valda president, Ibrahim Rugova. Lägg märke till bilden på väggen, där Rugova träffar påven. Bilden visas med tillstånd av Ullmar.
|
Boken "Skanderbegs ättlingar", Occident förlag
2020
Denna bok med undertexten, En krönika för
albaner i Albanien, Kosovo och Sverige, börjar med författarens engagemang
för de personligheter som uppmuntrade honom att skriva.
Sedan fortsätter författaren med förordet. I
förordet förklarar Nydahl sitt intresse för albaner och anledningen till att
skriva om dem. ”Mitt intresse för Kosovo och Albanien, säger Nydahl, var stort
och djupt. Det var faktiskt ett kulturellt intresse med ett uttalat fokus på
albanernas historia och deras statspolitik vid den tiden.”
Nydahl har länge visat intresse för små nationer
och folk, till exempel israelerna. Genom att bläddra i historien om israeliskt
lidande avslöjar han att det endast var i Albanien som judarna hade ett
särskilt skydd under nazisttiden. För att generalisera den albansk-israeliska
vänskapen på den tiden använder Nydahl ett albanskt forntida ordspråk "Vännen
är Guds skugga på jorden". Med samma ordspråk förklarar han också poetens Fatos
Arapis vänskap med den svenska poeten Per Helge. I förordet förklarar han också
att Nydahl på 70-talet besökte det kommunistiska Albanien flera gånger.
Albanien vid den tiden (”Vid den tiden var vi unga och naiva”, säger Nydahl)
var det enda alternativet framför det kommunistiska blocket som leddes av
Moskva.
Senaste gången Nydahl besökte Albanien var sommaren
1978. Skuggan, i detta fall inte av Gud utan den albanska diktaturens tunga
skugga, märks tydligt i Nydahls verk. Det var den tid då perioden av
"broderskap" med Kina slutade. Diktaturens tunga skugga hade förstört
allt i den albanska världen på den tiden. Nydahls politiska intresse för arbetarpartier
dog det också. Ny började Nydahls intresse att fokusera för den albanska
litteraturen och kulturen i stället.
”För att skriva denna bok hade jag två inspirerande
källor”, säger Nydahl. Båda källorna handlade om albanernas uppoffringar för
friheten. Det första landet var Albanien - offret av albanerna i Albanien för
frihet som allvarligt kränkts av Hoxhas diktatur. Det andra landet var Kosovo -
offret av Kosovoalbaner för den frihet som Tito och Milosevic förnekade.
Boken består av fyra delar. Dessa delar följer den kronologiska
ordningen genom att plocka upp de viktigaste händelserna. Den tid som
författaren berättar om sträcker sig ett halvt sekel bakåt. Det börjar på
70-talet under förra seklet och slutar i vår tid, i tiden då Kosovoalbanernas
offer upphör med Kosovos självständighet. Historiska reflektioner och politiska
paralleller fångar ännu tidigare händelser och går så långt tillbaka som till slutet
av andra världskriget. En samling foton, som tagits vid olika tidpunkter
kompletterar publikationen som en visuell komponent. Skriften innehåller 200 sidor.
Den första delen
Den första delen (1981 - 2007) börjar med
beskrivningen av studentrevolten i Prishtina 1981, som en avgörande händelse i
Kosovos historia. I detta avsnitt läser vi om Nydahls texter som publicerades
under åren 2001–2007 i dagstidningen "Tempus". I denna tidning
publicerade Nydahl alla artiklar om Kosovo och Albanien vid den tiden. Av de
sju artiklarna handlar två om Albanien och de andra fem behandlar Kosovos
problem. I artikeln "Låt Kosovo bli oberoende" betonar han
skandinavernas roll för att presentera Kosovo i internationella institutioner.
Börjar med den danska administratören Søren Jessen Petersen; fortsätter med
chefen för internationella polisen i Kosovo, dansken Kai Vitrup; Därefter
nämner han norrmannen Kai Eide (Norges ambassadör i Nato-Bryssel), som arbetade
med säkerhetsrådets beslut om Kosovo och slutligen Finlands Martti Ahtisaari
som chefsförhandlare för Kosovos slutliga författning. Enligt Nydahl var det
skandinaverna som hade rättvisa i hjärtat och makten i händerna att avgöra
Kosovos öde under 2000-talet. I alla dessa skrifter ser man Nydahls exakta
kunskap om den politiska, sociala och historiska situationen i Kosovo under den
tiden.
Den andra delen 1999 – 2019
Om ankomsten till Sverige för de albanska flyktingar
som kom från Kosovo till Sverige 1999, ägnas den andra delen av detta arbete.
Till författarens glädje och förvåning var kontakterna med de albanska
flyktingarna i Markaryd, Sverige mycket lätta, även om deras ögon och själar
uttryckte allvarliga sorger. Nydahl fascineras av albanernas neutralitet i
förhållande till deras religiösa tillhörigheter. Deras svaga koppling till
religion (i betydelsen av en icke-fanatisk, icke-extrem koppling) liknade
Nydahls egen, ännu svagare, koppling till kristendomen. ”Jag vet att de flesta
albaner betraktade religion som en onödig fråga som skulle diskuteras ”, säger
författaren. Albanien och Kosovo var de två länderna som starkt påverkade
bildandet av Nydahls attityd till den speciella kulturen i Sydosteuropa.
I denna del analyserar han den albanska frågan
utifrån stora historiska händelser, såsom Prizrenförbundet eller från andra
utländska författares världssyn som har skrivit om albaner. Här talar han mycket
realistiskt om det albanska samfundet i Sverige.
Del tre, 1970-talet och framåt
Den tredje delen innehåller 39 texter om olika
frågor analyserade ur ett svenskt och albanskt perspektiv. Det är korta texter
med stor inlevelse, skrivna under påverkan av den skönhet han såg när han
besökte Albanien. Trots att de är korta, är de fulla av känslor. I text nr. 27
ställer han frågan: Kunde man skicka Beatlesskivor till albanska vänner under
Enver Hoxhas tid? Det var någon som försökte, skriver Nydahl, men skivfodralen
kom fram, skivorna aldrig.
Nydahls småtexter, ibland sett med svenska ögon och
ibland med albanska ögon, läses nästan som poetisk prosa och får dig att
skratta med ditt hjärta och fälla dina tårar.
Del fyra, Appendix (bilaga)
Del fyra har två bilagor (appendixen) som lätt
smälter i innehållet. Det första appendixet är en engelsk artikel av
albanologen Ullmar Qvick om ett historiskt verk skrivet på albanska. Det
handlar om boken "Den sista korsfararen" av den albanska ambassadören
i Sverige; Virgjil Kule. "The Last Crusader" är en signumpublikation som
visar på ett helt annat sätt Gjergj Kastriotis liv och arbete. I den andra
delen påminner Nydahl om sitt engagemang som journalist under femtio år. Ett
aktivt liv med ett otal skrifter och publikationer. Här ser vi den unga Thomas
full av entusiasm, hans vänsterpolitiska intressen, hans kontakter med tidens kulturella
personligheter i Sverige (Hägglund, Pettersson, Myrdal, Lars-Åke Augustssons)
som kände och skrev om Albanien. I andra appendixet kommer han ihåg den tid då
han var ordförande för den svenske delegationen som reste i Albanien. Den sista
bilagan kommer också som en slags andlig katarsis för författaren och påminner
om en period av revolutionär avgudadyrkan. Den avgudadyrkan som en gång var levande
men obefintlig idag. ”Mitt samvete”, säger Nydahl, ” fick mig att skriva i
många år i pressen om vad som hände i Kosovo.” Denna bok kan betraktas som en
sammanfattning av det hängivna arbetet, även om inte alla Nydahls skrifter
ingår här.
Thomas Nydahls verk "Skanderbegs
ättlingar" är en krestomati för albaner i Albanien, Kosovo och Sverige.
Qerim Kryeziu