lördag 27 februari 2016

Sverige bliver aldrig et ”folkhem” igen - Mikael Jalving intervjuar mig

"En svensk forfatter tager bestik af Malmø før og nu og konkluderer, at byen på den anden side af Øresund udgør selve frontlinjen i et civilisatorisk sammenbrud." Ja, så lyder ingressen till Mikael Jalvings intervju med mig i dagens Jyllands-Posten. Jalving har gjort intervjun med anledning av min Malmöbok. Hans artikel börjar så här:


”Et barn er født på Sevedsplan” hedder den svenske forfatter Thomas Nydahls erindringsbog fra Malmø, hvor han kom til verden i 1952 og boede i 30 år. Det er en personlig, men også politisk rejse tilbage til et barndomsland, der er helt og aldeles forsvundet. Sådan går det jo med barndommen, men i tilfældet Sverige er der tale om en social og etnisk omkalfatring af et land og en kultur, der fandtes for blot 30 år siden. Forandringen foregår stadig, for øjnene af os, accentueret af multikulturalisme, folkevandring og de perforerede nationalgrænser i Vesteuropa.


fredag 26 februari 2016

Migrationsindustrins svarta ekonomi

Foto: Astrid Nydahl
Idag kan man iAftonbladet läsa om ett nytt sorgligt kapitel i konkursboet:

"Migrationsverket har sedan i höstas febrilt letat efter nya asylboenden i Sverige. Nyligen stod det klart att myndigheten är i färd med att skriva kontrakt för att göra kryssningsfartyget Ocean Gala till boende. Kryssningsfartyget ska kunna hysa 1 790 personer och levereras av företaget US Shipmanager LLC, som drivs av norrmännen Espen och Kjell Tandberg. Tandbergs har sedan mitten av 1990-talet varit kända i fartygs- och kryssningsbranschen. De har bland annat satsat på flytande kasinon i USA och försökt etablera en linje mellan Mexiko och USA. I början av 2000-talet skapade Tandberg och deras bolag Empress Cruise Lines rubriker i Norge efter en uppmärksammad fartygsskandal. Det hela rörde skeppet Mayan Empress, som användes som säkerhet för banklån på flera miljoner. Enligt uppgift till Aftonbladet handlade det totalt om lån på 80 miljoner norska kronor som togs i svenska Nordbanken, numera Nordea."


Så ser den ut, migrationsindustrin. Den rör sig allt längre ut i de trakter där det inte längre dras någon gräns mellan vita och svarta affärer. På samma sätt som de skrupelfria flyktingsmugglarna med sina sjunkande skutor lurar människor och ibland tar deras liv, tar nu den svenska myndigheten ett stort steg på samma håll. Genom att anlita detta bedragarföretag säger man i princip att de ekonomiska gränserna är borta. Eftersom de har en skuld på 80 miljoner till Nordea och satsat på flytande kasinon kan man utan överdrift säga att migrationsindustrins verksamhet handlar om spel och dobbel, långt ut i den svarta ekonomins vatten. Och då återstår bara den kanske viktigaste frågan: vem betalar när konkursen är ett faktum?


torsdag 25 februari 2016

Falskt medvetande? Tankar om ideologiproduktion i ett konkursat välfärdssamhälle

Foto: Astrid Nydahl

Ideologi är en process som utförs av den så kallade tänkaren. Detta sker medvetet, det är sant, men med ett falskt medvetande. De verkliga krafter som driver honom förblir okända för honom; i annat fall skulle det helt enkelt inte vara fråga om en ideologisk process. Därför inbillar han sig falska eller skenbara motiverande krafter. Friedrich Engels, 1893. 
Utgår från detta citat efter att ha läst intressanta texter på nätet och en diskussion i mailen med en läsare. Det jag grubblar på är, om de slutsatser vi drar av verkligheten, bara är korrekta i vissa fall och falskt medvetande i andra. Vad bestämmer? Vad leder oss in på olika spår?

Under lång tid i mitt liv hävdade jag att all kunskap kommer av boklig bildning. Men det är bara en halv sanning. Denna bildning måste också komma i närkontakt med livsbetingelser, erfarenheter och omständigheter. Hur ser då de diametralt olika slutsatserna ut? Jag tror att svaret finns i det korta Engels-citatet. Den som kallas ideologi leder oss in i återvändsgränderna. Ideologierna som slutna tankesystem bestämmer oss för slutsatserna. När man lämnar ideologierna och ser hur begränsande och fördummande de är kanske man också kan dra riktigare slutsatser av sett, hört och erfaret?


Hos Arnstberg blir fördumningen allt annat än symbolisk. Han talar om hjärntvätt och kunskapsresistens. Hjärntvätten som begrepp i en politisk diskussion har jag alltid betraktat som ett stickspår. Men det är ett faktum att den existerar och att den inte behöver ske i form av slutna rum och indoktrinering som maktutövning, den kan också långsamt nötas in som en väsentlig del av offentligheten (press, radio, tv och andra medier) där t.ex. godhetens idé kapas för projekt som på både kort och lång sikt innebär det Arnstberg kallar för "konkursat välfärdssamhälle". Ideologin som bestämmer kan både betecknas som postmodern liberalism och som totalitär kapitalism. Är man fånge i den sortens ideologier kan man rimligen aldrig uppnå annat än just den falska medvetenheten.