fredag 26 maj 2017

Sommarvärme. En operationssköterskas vittnesmål

Foto: Astrid Nydahl

Vi kom till en ny plats. Änder vid våra fötter, en mild bris från den stora sjön. Två yngre män som byggde en lekplats, helgdagen till trots.

Jag funderade på vad jag läste. En operationssköterska har för Guardian vittnat om de skador som offren för den jihadistiska bomben hade. Hon var en av hundratals människor som skyndade till sjukhusen för att bistå i det hårda, grymma och ytterst prövande arbetet. Hon sa bland annat om sin ankomst till sjukhusets operationsavdelning: 
When I got there at 1.30am there were ambulances outside which had brought in six of the 59 casualties from the arena. They were stabilised in the A&E unit and brought to the surgical department where I work. They all had what we call lower limb injuries with foreign bodies – shrapnel injuries. Metal bolts and nuts, some an inch wide, had gone into them. They had caused real damage and left big holes in people. Shrapnel is like a large bullethole. It just destroys anything it goes through – arteries, bones, nerves, the lot. I’ve been in operating theatres since 1988 and it’s the most upsetting thing I’ve ever seen.
Jag funderar nu igen. Dessa barbarer - det är just barbarer de är! - har fri tillgång till alla de samhällen de hatar så innerligt. Vem har haft mandat att ställa oss inför dem som om de vore samhällsmedborgare och inte soldater från "främmande makt"??? 

Det är fredag nu. Sommarens värme är här, allt växer och frodas. Men hur vackert och fint det än är kan jag inte sluta tänka på det som hänt och fortsätter att hända.