söndag 22 juni 2014

Ännu en gång om politikens hönster


Foto: Astrid Nydahl
Norberto Bobbio var italiensk filosof och Anders Ehnmark skrev att han kunde placeras i den säregna italienska traditionen av ”liberal socialism”. I Vänster och höger: essä om en politisk distinktion (Atlas 1998, i översättning från italienska originalet av Ervin Rosenberg) läser jag: 
Tradition och frigörelse kan tolkas även som yttersta och fundamentala syften, och som sådana lika omistliga för den ene som för den andre, men de kan uppnås med olika medel allt efter tidpunkt och rådande historiska omständigheter. Eftersom samma medel kan användas än av högern än av vänstern, kan följden bli att högern och vänstern möts och till och med byter roller utan att för den skull upphöra att vara vad de är. Men det är just detta möjliga möte i användningen av vissa medel som kan ge upphov till de oklarheter som distinktionens vedersakare utnyttjar.” 
När jag läser det känner jag mig ännu mer övertygad om det hopplösa i att traska med vänster- eller högerdogmatiker, och med den självklarhet som livet kräver av mig, ansluta mig till djupt konservativa idéer när det gäller litteraturen, musiken och konsten och till radikala och omvälvande principer när det gäller den samhälleliga ekonomin. I minnesorden över honom skriver The Guardian bland annat: ”To his credit, he founded no school, while influencing many.”