torsdag 22 september 2011

Bokmässor och stormarknader.

Idag springer de benen av sig, de gamla "kollegorna", som tror att spektaklet i Göteborg är något som har särskilt mycket med litteratur att göra. Marknadstänkandet har gjort bokmässorna till ett av vår tids tempel för bokens krämare. De gör litteraturen till varumärken och författaren till veckotidnings/tv-kändis och idol.

Hit kommer man för att le mot varandra, samsupa, byta böcker, gå med förlust i snedslitna skor, och ligga sömnlös. Det vore inte svårt att citera "bok"-bloggare som med rodnande kinder berättar om alla ranelidare de ser och alla "känd från tv" de passerar i gångarna.

Men de små förlagen får känna att de finns - på riktigt. Deras insatser kan inte nog prisas: Elisabeth Grates Bokförlag, Sekwa, Perenn, Ariel, Bakhåll, Karneval, Rámus, Ersatz, Tranan, Lejd och allt vad de heter. Vore det en bokmässa med dessa eldsjälar - gärna i kombination med halvstora förlag som Brombergs och Atlantis - kanske det hade varit litteraturen som stod i centrum.

Men det är de stora drakarna som har allt intresse av detta. Deras positionering är inte bara medialt nödvändig, den ger klirr i kassan också. Och över allt detta lyser solar som heter... ja, ni vet, solar som har svårt att skriva, svårt att formulera komplicerade sammanhang. Jonas Thente gjorde det alla borde ha gjort för länge sedan. Kanske hade marknaden i Göteborg inte känts alldeles lika viktig då.

Just damen som Thente skriver om mötte oss igår på ICA. I entrén i jätteformat, ett rum byggt av hennes ansikte och den nya boken. Kanske var rummet/montern 2,5 meter högt och minst fem meter långt. Vem kan undgå en sådan "författare"?

Jag var med i Göteborg två gånger. En gång som redaktör för tidskriften Studiekamraten i Bibliotekstjänst monter, vi hade tryckt upp en mycket stor upplaga av ett jubileumsnummer som jag delade ut gratis (tror vi fick en eller två nya prenumeranter på det), och en gång i Intercultures monter, då jag publicerat min berättelse Förbannade tystnad. Det skedde på 1980-talet. Efter det har jag aldrig lockats att resa dit. Inte en enda gång.

Nu är vi människor olika funtade. Och tur är det. De som älskar flygplatser, stormarknader och stadsfestivaler älskar förstås bokmässorna. Vi som inte gör det brygger en kopp kaffe och fortsätter läsa och skriva.

Foto: Anders Wikström.

1 kommentar:

Keri sa...

Hej Thomas,

jag håller med Dig helt och hållet! Har varit där en enda gång - och det räcker för gott. Tyska böcker är visserligen temat i år, men jag föredrar att åka nattåg till Berlin i kväll, med en eller annan bra bok i bagaget. :-)

Hjärtliga hälsningar
Keri