Li Bennich-Björkman: Bakom och bortom järnridån. De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina (Appell förlag)

 

 

Sovjetunionen är borta för alltid. Istället har vi ett expansivt och aggressivt, krigförande Ryssland under Putin. Hur få en övergripande bild av förändringarna från förr till nu? Verk som griper över imperiets senaste hundra år är ytterst ovanliga. Verk som därtill gör det utifrån en personlig erfarenhet och kunskap närmast obefintliga på svenska. 

 

Därför är Li Bennich-Björkmans stora verk Bakom och bortom järnridån. De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina så välkommet. Boken griper inte över ett helt århundrade, men den rör sig med utgångspunkt i Sovjets absoluta mörker, nämligen med Stalin. Från hans död 1953 analyserar hon de fyra sovjetiska rådsrepublikerna mycket olika vägar till självständighet.

 

Författaren är professor vid Uppsala universitet. Hennes grundläggande fråga är, varför de fyra länderna utvecklades så väldigt olika.

 

 

Det omistliga i hennes bok är alla samtal och möten. Här ”tycker” man inte, här berättar man det man vet. Det är ett slags journalistik vi ser mycket av under Rysslands angreppskrig i Ukraina, t.ex. i det stort upplagda reportaget därifrån av Mustafa Can och fotografen Eddy van Wessel i Svenskan. Metoden används av Li Bennich-Björkman i den här boken, vilket ger den stark närvarokänsla, också i det nära förflutna.

 

 

Jag följer henne i Estland, Lettland, Lituaen och Ukraina. Av begripliga skäl ägnar jag Ukraina-texterna särskild uppmärksamhet. Särskilt fäster jag mig vid de gripande berättelserna om Lviv och dess centraleuropeiska kulturhistoria, där också arkitekturen och kulturen i stort minner mer om väst än om öst. Judarnas och polackernas öde i staden ägnas särskild uppmärksamhet.