Bomber briserar. Vad är banalt, vad är viktigt?

Foto: Astrid Nydahl

Vad är viktigt och vad är banalt en dag som denna? Jag försöker behålla hatten på också när det blåser. Ty den blåst som susar i träden är alltid hanterbar, medan den politiska metaforen "storm" är helt annorlunda.

Den gängse vänstern har drabbats av hjärnstillestånd på grund av en yttrande- och tryckfrihetsdiskussion den inte mäktar delta i. Det finns sedan 1950-talet och framåt i vårt lilla europeiska hörn en vilja att förknippa dessa upplysningsideal blott med människor som delar ens egna hållningar och ställningstaganden. Om motståndaren använder sig av dem blixtrar det till och sedan blir det alldeles mörkt. Inte ett nytt fenomen men lika tragiskt varje gång det ger sig till känna.

Man kunde därför tro att detta hör till banaliteterna. Men det gör det inte alls. Tvärtom är det mycket som vilar på principer (friheten gör det). Framtiden står skriven i dem och för människor som säljer ut principer för sitt eget moraliska välmåendes skull blir framtiden också en mörk och svår storm.

Husen sprängs. Skotten ekar. Människor dör. Sverige utmärker sig som gangsterland. Militära insatser diskuteras när polisen saknar både förmåga och vilja. Vilken regering beslutade om massimporten? Alla. Båda. Och runt hörnet rasar ett folkmordskrig.