Till torskryggen hällde vi upp ur en flaska Valados de Melgaço, ännu en generös gåva från vännen Lennart R. i Helsingborg.
Att inleda en helg så, är att vara förvissad om att det goda lever trots ondskans ständiga framstötar. Att inleda en helg så, är att förstå hur vinet kan vara något annat och mer än en rusdryck.
Jag kämpade länge och väl mot alkoholen tidigare i år. Närmare bestämt från och med den 27 juli. Det höll på att lyckas, men så vände det och jag umgås nu med vinet ytterst sällan. Inte minst för att den lilla pensionen - jag kallar den el-bidraget - inte medger några fester till vinguden Baccus ära.
Men nu är nu. Och det är mer än man normalt vågar hoppas på.
Det råkade sig på det viset för min lilla familj att vi öppnade en flaska Chile vin : S:t Helena
SvaraRaderaDet var den 20/10.
Vid bordet slog det mig den lustiga kopplingen
Tjugonde oktober, Trafalgar, Nelson
Vinets namn: Ön där den Korskanske tölpen utandades sin sista arsenikosande suck!
( Ja, jag vet! Arsenik skall visst inte lukta)