Foto: Astrid Nydahl |
Det finns sannerligen ingen anledning till optimism. I mina mörkaste stunder tänker jag på fado-drottningen Amália Rodrigues uttalande: "Ordet optimism borde förbjudas." Det låg helt konsekvent inom ramarna för den världsbild som är en historisk ingrediens i fado-kulturen.
Det är ljusa dagar och nätter. Ändå är mörkret kompakt. Insikten växer: vi kommer under många år framåt att få leva med den ryska imperialismens nycker och med Putin-maffians krigiska beslut. Att några matvaror stigit i pris är sannerligen lätt att leva med, till skillnad från de skenande el-priserna här nere i Skåne.
Det kompakta mörkret djupnar också av annat, som turkens rytanden mot oss, som den politiska syltryggens allt konkretare betydelse för överheten, som den kommande "val"-omgången där svenska folket erbjuds att rösta på åtta nära nog identiska politiska partier av socialliberalt slag, inklusive SD:s gäng som i anpassningsambitioner liknar de sju andra, men utanför riksdagen inte ens förmår leda en kommunal församling. Det djupnar också av mycket privata skäl, men de får vänta med ventileringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.