Böcker, litteratur, kvadratmeterpris

Foto: Astrid Nydahl

"Temat för årets bokmässa är dock 'yttrandefrihet' men jag är fortfarande överraskad att det inte är 'kvadratmeterpris'”.

(Andres Lokko i Svenskan)

Nå, att människorätt heter pengar konstaterade redan Heidenstam. Inget märkligt med det. Allt mänskligt är i vår epok bundet till penningen. Oavsett om du är fattig eller rik måste du tänka på det. Andres Lokkos anmärkning i Svenskan är därför både en banalitet och en bra påminnelse. Kvadratmeterpriset är det som sist och slutligen avgör om du kan synas och höras på en bokmässa. Och om man fastnar i diskussionen om denna mässa förlorar man snart intresset för och kunskapen om principfrågan. Vilken är då den? Principfrågan är nu som för 250 år sedan medborgarens rätt att fritt uttrycka sina åsikter, skriva sina texter och i bästa fall låta trycka och ge ut dem, oavsett form.

Varje gång denna princip sätts i centrum kommer ”men…”-folket fram och argumenterar. Det finns alltid ett ”men…” som lämnar fältet fritt för var och en som av politiska, religiösa eller andra skäl de facto vill kringskära yttrande- och tryckfriheten. Vi möter dem varje dag. Just nu möter vi dem särskilt mycket eftersom de flockas i mässhallarna i Göteborg, varifrån varje tidning med självaktning rapporterar dygnet runt. Slå upp en svensk kultursida idag och fråga dig om krigsrubrikerna är rimliga. De segment av den svenska intellektuella kretsen som betraktar begreppen ”synas och höras” som själva litteraturens livsluft menar förstås att det är just krigsrubriker som behövs. Kanske lever de i villfarelsen att varje sådan rubrik ökar vår intellektuella kapacitet och därmed också vår samlade bildning. Jag tror inte en sekund på det. Mitt tvivel kommer sig av mångårig erfarenhet: varken mässor eller tv-soffor handlar till syvende och sidst om litteratur. De handlar om böcker, och det är en helt annan sak. Böcker kan vara alltifrån new age-humbug till menlös köksinredningsporr. Böcker kan vara prydnader på bordet. Böcker kan vara så mycket annat. Litteraturen däremot, den speglar våra verkliga liv, många hundra år bakåt och mitt i nuet, och den kan både med sin realism och flykt få oss en smula klokare – och kanske också mera tillfreds med det vi kallar vardagen.