Sveriges panikläge: det kommer förstås att bli mycket värre

Foto: Astrid Nydahl

Vice statsminister Åsa Romson: ”Vi tvingas tillfälligt anpassa oss efter verkligheten.”

Johan Westerholm skriver på Ledarsidorna.se om den panik som nu kännetecknar svensk flyktingpolitik:

Regeringen, och kanske framför allt regeringsunderlaget, har nu hamnat i det som professor Paul Collier, verksam vid Oxford University och en av världens ledande experter på migrationspolitik efter en lång karriär på Världsbanken, kallar för ”panikläget”. Detta läge inträffar i regel när insikten om en allt för oreglerad och omedveten generös migrationspolitik skall stramas upp. Panikläget kännetecknas av radikala beslut som inte hänger ihop inbördes och som ofta kan förvärra en situation. Collier beskriver detta i bland annat vetenskapliga artiklar samt hans bok Exodus.

Dalibor Rohac från Cato Institute skriver om Paul Colliers bok Exodus: How Migration is Changing Our World

Instead of looking at immigration globally, it is more pertinent to ask whether accelerated migration is desirable, urges Collier. There, he remains a sceptic – mainly because of the limited ability of Western societies to assimilate immigrants. He does not mean the common fear of immigrants driving down wages: indeed, “the effects of migration on the wages of indigenous workers are trivial relative to the fuss that has been made about them.” Rather, he has in mind the effects that migration has on the social fabric of host countries.

The risks that Collier attributes to immigration are thus driven by domestic policies of host countries – specifically, by their overly generous welfare assistance given to immigrants and a misguided notion of multiculturalism. 

Vad Collier tycks visa är en sak jag funderat mycket på och också skrivit om, nämligen att det inte främst och enbart handlar om ekonomi när vi ska identifiera problematiken kring massinvandringen. Collier talar om att det verkliga problemet är med hans egna ord: "the effects that migration has on the social fabric of host countries". Den aspekten tycks den goda och välmående delen av opinionen i Sverige helt bortse ifrån, och jag tror det i väldigt hög grad handlar om ren okunnighet. Vad vet människor om islam, sharialagar, jihad? Den som säger att det "inte är någon skillnad på en dansk eller en syrisk invandrare" bortser förstås helt från problematiken förknippad med islam och vilken effekt denna religion har på "the social fabric" i våra länder. Jag avrundar med Westerholms ord:

Vi har nu hamnat i panik-läget. Hela EU är i panik. Det läge som expertis varnat för i form av Collier. Frågan är om de som försatt oss i denna situation, som genom år förnekat riskerna, är rätt skara att leda landet igenom det som komma skall. För det kommer bli värre.