Tänka med utropstecken eller med en vag punkt

Foto: Astrid Nydahl

Min gamle vän och mentor Alvar Alsterdal (1926-1991) uppmanade mig att sluta använda utropstecken så frekvent. Använder man det för ofta börjar läsarna sakta förvandlas till levande utropstecken. Den människa som tänker med dem blir därmed också en mekanisk nickedocka. Använd punkt och bara i nödfall utropstecken.

Jag ser sedan länge att hela den digitala kommunikationen håller på att förvandlas i den riktningen. Det beror naturligtvis på fenomen som twitter - vars nytta jag fortfarande inte har begripit - som reducerar resonemang till påståenden och livshållningar blir förvandlade till korta, intensiva "närvaro"-rop. Kanske började det redan med Facebook och alla "gilla"-funktioner. Människan som robot, som knapptryckare.

Är bloggformen annorlunda? Ja, den kan vara det, den kan rentav vara en kulturtidskrift eller ett politiskt diskussionsforum. Rätt hanterad. Jag strävar efter att Occident ska vara en dagligen utkommande kulturtidskrift. Det är inte alltid jag hinner eller orkar bidra med det, så då blir det mer subjektiva dagbokstexter som idag. De må vara mig förlåtna. Rätt som det är dyker jag ner i idédebatt eller filosofihistoria som kanske finns till exempel i 1800-talets Tyskland och Frankrike, i 1900-talets "Östeuropa", inte sällan hämtad från länder som Österrike, Ungern, Tjeckien, Polen och Rumänien. Ibland hamnar jag i Portugal och på Balkan, regioner jag rört mig i sedan fyrtio år. Det är ju också där jag hämtar mig egen personliga näring, ur litteraturen och musiken inte minst.

Här ska du inte förvänta dig korta och tvärsäkra påståenden. Ingen propaganda. Ingen partiagitation. Men kanske en och annan anmärkning i kanten på samtidens politiska och kulturella haverier.