De skilda läsarterna

Foto: Astrid Nydahl

"Ljus och skuggor. Böcker och andra nedteckningar de författar betyder olika ting för olika tänkare: den ene har i sin bok fört samman de ljusglimtar han lyckats stjäla till sig och ta med sig ur en uppflammande insikts strålar; den andre visar bara skuggorna, de grå och svarta efterbildningarna av det som dagen innan byggdes upp i hans själ." (Nietzsche i Den glada vetenskapen)
 
Varje dag avslutas med långläsning som pågår en timme eller två in på det nya dygnet. Bara där och då i tystnaden och friheten från människors göromål finner jag de rätta omständigheterna för verklig läsning. Den skiljer sig alltid från dagens ytligare bekantskaper i litteraturen. Men det gäller också att vara kräsen med vad man läser. Det kan pendla mellan ljusglimtar och skuggor, men det måste ha tyngd och mening. Att slösa bort en enda timme, dag- eller nattid, vore att förbryta sig mot sig själv. Det meningsfulla och betydande läsandet skiljer sig alltid från det som kallas "tidsfördriv". Att fördriva sitt eget liv och se det försvunna är kanske det mest meningslösa den moderna människor gör. Och hon gör det fullt medveten om vad det egentligen betyder.

Det är vinternatt nu. Snön har fallit, men det är mörkt, mörkt. Jag pendlar mellan trivsel och den starka känslan av vanmakt. Också denna söndag, som började för två sekunder sedan, går jag mot en ny rad av dagar, och de ska bland annat erbjuda återbesök på ortopedkliniken i Hässleholm. Livet pågår. Livet fördriver sig själv, det behöver man sannerligen ingen skräplitteratur för.