Pöbel, pack, massa och makt

Elias Canetti (1905 - 1994)

pöbel substantiv -n • folkhop som begår våldshandlingar; slödder, pack (Svenska akademiens ordlista)

Under åren har jag av och till fått kritik för att jag använder ordet pöbel. Av en mycket god gammal vän fick jag kritik för det nu med min nya bok. Jag förstår kritiken och jag tänker att det kanske uppfattas väldigt fel när man läser texter där jag skrivit om just en pöbel.

Nå, jag gick till SAOL och ser där en definition som inte omedelbart överensstämmer med min tanke, som mer lutar åt begreppet massa, och då i Elias Canettis mening, en massa där vad som helst kan hända, oavsett om det är en ”fotbollsmassa” eller en ”demonstrationsmassa”. När massan sätts i rörelse går varje enskild människa – varje beståndsdel av massan – med framåt, oavsett vad massan slutligen tar sig till.

Canetti menar att massan kan beskrivas med fyra drag: 1: Massan strävar alltid att växa, 2: Inom massan råder jämlikhet, 3: Massan gillar förtätning och 4: Massan behöver en riktning. Han skriver också: 

”Ofta talas det om massans förstörelselusta, den är det första man  lägger märke till hos massan, och det är ostridigt att den förekommer överallt, i de mest skilda länder och kulturer.” (Massa och makt, Forum 1985, översättning av Paul Frisch).

Vi har sett flera upprörande demonstrationsmassor den gångna vintern. Vi har sett såväl AFA-våldsmännen och deras vänsterfölje som nassarna i Svenska Motståndsrörelsen begå förfärliga handlingar av våld och övergrepp. I namn av ”demonstranter” har de format olika typer av pöbel, redo att misshandla människor med käppar, knivar och andra vapen. Vi har här verkligen blivit åskådare till massans - pöbelns - förstörelselusta. Och de fyra dragen Canetti talar om kan mycket väl appliceras på allt som hände i Kärrtorp: den första massan var relativt liten men strävade efter att växa, den andra och mycket större massan bestod av människor som verkligen upplevde sig som jämlikar, oavsett om de kom från riksdagspartierna eller våldsvänstern och AFA, i förtätningen slöt de sig mot en omvärld av fiender och deras riktning var klar redan från början. Såväl AFA- som nasseaktivister har åtal att vänta, från misshandel till mordförsök, våldsdåd begångna av människor som beväpnat sig i god tid innan.

Är det inte en pöbel som här rör sig på gator och torg? Är det inte rentav en ”folkhop som begår våldshandlingar”? I så fall kan jag använda ordet med SAOL-definitionen. Men jag menar att jag kan använda det i den andra betydelsen också: en viljelös massa som slukar varje individ som ingår i den, en massa som rör sig i politiskt, ekonomiskt, kulturellt eller religiöst avseende, en massa som rör sig därför att individens vilja och riktning upphört att gälla. En pöbel.