torsdag 5 december 2013

Oddasat, suovas och skrivandet

Sedan några år tillbaka har jag funderat på att göra en seriös granskning av de värderingar och ståndpunkter som ligger till grund för det samnordiska, samiska tv-nyhetsprogrammet Oddasat. Det har hittills inte blivit av. Jag ser både det och de finska nyheterna Uutiset, varje vardag från klockan 17.30. Det är ett bra sätt att hålla sig orienterad om vad som sker i dessa två minoriteter.

Andra projekt har kommit emellan. Böcker som skulle skrivas. Böcker som alltjämt är oskrivna. Men en dag ska jag sätta mig vid tv:n och följa programmet dag för dag, anteckna och systematisera.

Och som vore det trolldom fick jag igår kulinariskt besök från just Sameland. A. hade varit där långt uppe i norra Norrland och med sig hem i bagaget hade hon rökt renkött och ett recept: Suovas. Det var en fantastisk rätt med ganska lätta förberedelser. Renköttet stekt med färska kantareller och sedan allt som skulle uppväga sältan i det mjuka tunnbrödet: de rårörda lingonen, hjortronsylten, salladen och det andra.

Det var premiär för mig, men jag ska inte glömma den fina smaken. Det klagas väldeliga i Oddasat. Det mesta tycks i de samiska samhällena i Norge, Sverige och Finland lida av än det ena, än det andra. Man har för lite pengar eller fel slags pengar, sametingen fattar fel beslut eller inga beslut alls, man har för många eller för få renar, man kan inte räknas som same om man inte kan språket tillräckligt, man ropar på dagis och skolor som det inte ens finns samisktalande barn till… och så vidare. Jag lär återkomma, oavsett om det blir mer suovas på bordet.


5 kommentarer:

  1. Jag tycker definitivt att ämnet är värt att återkomma. Visserligen ett väldigt obskyrt ämne men det förtjänar verkligen att belysas ytterligare.

    SvaraRadera
  2. Gör det!
    Eftersom jag har tillbringat månader i "Sameland" som vandrare händer det att jag försöker prata med renskötarna/sommarboende samer, vilket i regel är svårt. Det finns folk med lite annan uppfattning om livet, att vara same, bidrag och hur renskötseln skall skötas än de som syns och hörs i media. Men som sagt de är tysta och det vore nog inte så populärt att öppna munnen.
    Orsaken till att vissa öppnade sig var att jag hade haft en bild om en viss plats i en stor utländsk utställning och när samefamiljen på platsen kom på att jag var fotografen så ...Jag fick också fisk vilket de först inte ville sälja.Så, medians makt är stor.

    SvaraRadera
  3. "Det finns folk med lite annan uppfattning om livet, att vara same, bidrag och hur renskötseln skall skötas än de som syns och hörs i media. Men som sagt de är tysta och det vore nog inte så populärt att öppna munnen. "

    Åk till Lycksele (Lappstockolm)och tala med en äldre gubbe. Gärna en markägare. Så ska du få höra...

    SvaraRadera
  4. Följande är rent skvaller, så jag går inte i godo för sanningshalten i påståendena, men:

    Det verkar finnas någon form av hederskultur i Sameland och man beblandar sig ogärna med utomstående, i synnerhet inte myndighetspersoner.

    Detta skall bland annat ha fått följder för en inte allt för uppmärksammad rättsaffär, som berörde sexualbrott begångna i samband med Jokkmokks marknad.
    De misstänkta gärningsmännen var från Kautokeino, en ort med nästan helt och hållet samisk befolkning, och motviljan att bistå utredarna skall ha varit total, för att inte tala om skuldbeläggandet av målsägandena.

    SvaraRadera
  5. Det fanns för några år sedan en vagn på Ryssgården vid Slussen som sålde både renskav och souvas under beteckningen "slow food". Gott t.o.m. i denna form.

    Men

    "när jag kom åter
    var allt så förändrat.
    trampat och skövlat,fördärvat och skändat
    "

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.