 |
| Birmingham. Foto: Astrid Nydahl. Redigering: Snaphanen. |
Gina Khans mest uppmärksamma text är Reading Ayaan Hirsi Ali in Birmingham som publicerades i nättidskriften Democratiya, nummer 16, sommaren 2009. Också i den tar hon som utgångspunkt sin dubbla identitet – som muslimsk kvinna och som brittisk medborgare, ”som älskar sitt land och står bakom våra soldater som förlorar sina lemmar och liv när de slåss mot jihadister och islamister”. Det är en mycket stark formulering som inte lämnar något åt tvivlet för läsaren. Hon berättar att hon vuxit upp i en miljö med ”bögar, ateister, kristna, sikher, hiduer och buddister”. Hon fick aldrig lära sig att hata eller se ner på andra människors religion eller kultur. Just därför kom hon att så beundra Ayyan Hirsi Ali, den somaliska muslimska kvinna som i högre grad än någon annan blivit en levande symbol för kampen mot islamismen inifrån den egna miljön.
Khan menar att Ali i sina böcker formulerar just de sanningar som de flesta muslimer undertrycker. Hon känner också så starkt igen sig själv i Alis böcker, därför att också hon tvingades till ett äktenskap hon inte ville ha. Khan berättar om sin uppväxt i ett brittiskt område där det bodde greker, kineser, jamaicanare och indier som alla respekterade varandra. Hennes föräldrar hade butiker, så de var i högsta grad integrerade. Men nu, säger Khan, ”nu har de flesta vita flyttat ut och området har fallit sönder. Det har islamiserats.
Moskéer, mini-moskéer och madrasas (koranskolor) växer fram i snart sagt varje gathörn, men ingenting finns för de unga. Drogerna och brottsligheten har gjort området otryggt för unga flickor. Jag har sett både anti-västliga och antisemitiska affischer och flygblad i butiker som drivs av skäggiga muslimer. Jag såg hur islamisterna mobiliserade det muslimska samhället rakt framför ögonen på mig. Före 11 september kunde jag inte sätta ord på det, men jag kände att något inte stod rätt till, men att det gjordes i islams namn.”
”Jag lämnade området därför att jag som ensamstående mamma inte kunde uppfostra mina barn i ett samhälle där imamerna och moskéerna inte gjorde ett dugg för att tjäna samhället eller för att lära ut en pluralistisk islam. Till och med skolorna tillät småskolans flickor att bära slöja, och det har inte det minsta med religionen att göra.”
”Ingen annan religion eller folkgrupp ställer de krav som muslimer gör i de lokala områdena, och jag har bevittnat friktionen det orsakar gentemot de vita jag arbetat tillsammans med, några av dem som var mina vänner och inte hade den minsta anstrykning av rasism i sig.”
Ghan menar att denna radikala förändring kan lastas en särskild muslims inriktning, densamma som vi sett styra så mycket av utvecklingen i arabvärlden de senaste åren, då en ”arabisk vår” snabbt blivit en höst eller vinter med nya, hårda regimer.
”Wahhabismen och salafismen har fått stå oemotsagd alltför länge i England. Det finns ett växande inflytande från Mawdudi, den teoretiska gurun för den inflytelserika pakistanska islamistorganisationen Jaamat-e-islam. Många brittiska muslimer följer dem, och mest anmärkningsvärt är att det gör också Muslim Council of Britain. Inflytandet från Muslimska brödraskapet blir allt större, och Hizb ut-Tahrir fortsätter att främja extremistiska läror på universiteten. De har olika namn och etiketter men de står för samma ideologi; att muslimer ska återvända till ”den sanna islam”, att kalifatet måste återupprättas, att var och en som inte är muslim är en kuffar. De muslimska församlingarna i Birmingham har i årtionden indoktrinerats av denna reaktionära form av islam. Min egen far indoktrinerades på gamla dagar och de övertygade honom att skänka sina pengar för att bygga en madrasa i Pakistan.”
*
På tisdagen meddelades det att polisen gripit fem män i Luton, misstänkta för förberedelse till terrorbrott. De fem har sin bakgrund i Bangladesh.
Undrar hur liberaler och de som anser sig tillhöra vänstern hade reagerat om hundratusentals fundamentalistiska amerikanska kristna hade kommit till Europa och försökt sätta sin prägel på samhället.
SvaraRaderaAntagligen hade de skrikit som skadeskjutna kråkor och med emfas hävdat att religion inte har någon plats i ett civiliserat samhälle och att religionsfrihet är en mänsklig rättighet.
Nu, däremot, har de flesta inom vänstern tydligen slagit knut på sig själva och hävdar alltså att religionsutövning kan vara önskvärd och tillåten men bara under förutsättning att religionen emanerar från tredje världen.
Vilka hycklare de är.
Instämmer.
SvaraRaderaSocialism översatt till icke-ideologiska termer blir ju paternalism.
Socialisterna ser ner på muslimerna och föraktar deras religion, alltint tyder på det.
Emellertid tar socialisterna på sig ett föräldraansvar här, omhuldar de svaga och anklagar sina motståndare för rasism samtidigt som de slipper stå till svars för den egna rasismen ity de varit först ut med peststämpeln.
Precis som med de latent homosexuella som går till storms mot bögarna är socialisterna livrädda för att deras verkliga kultursyn skall komma upp till ytan.
Förstå vilken pinsam stund på jorden för dem.
Nej, som chefsideolog Greider förkunnat är hans drömsamhälle ett där alla tjänar lika mycket pengar oavsett vad de gör.
När rök och damm lagt sig skall vi alla vara sekulariserade socialister och hemafroditer skall du se.
HUBERT